så jäkla arg kille

totally extremely fuck face


fucking asshole kid. Det finns lite för mycket att citera.... Okej ett till:
gonna fuckin slice their ass with my finger

Life's no popularity contest

och tur är väl det. Jag tycks nämligen inte vara så poppis i min klass...
Den gick runt en del innan ja:et blev ikryssat vill jag lova.

Varsågoda!

Första gången booring-knappen används. Jag är på något märkligt vis lite glad. Eftersom den bara använts på inlägget under antar jag att alla andra inlägg kanske inte är fullt så tråkiga och det är ju fint. Ni får alltså använda den, jag lovar. Spy ut allt ert näthat precis där. Puss!

Bevis på att jag egentligen är en tant:

Paniken som uppstår i min kropp när internetbanken legat nere i flera dagar.

RB i mitt hjärta

Såhär såg jag ut på kristallen

sminkningen +rött läppstift

hela teamet (hjärta)

fucking wild kids och världens mest arroganta branchmänniskor

Okej gårdagen. Vart ska jag börja? Vi vann inte som några av er kanske vet. Det kändes inte så jobbigt att inte vinna, det som var jobbigt var att wild kids vann. Bitches. Men egentligen gjorde det inte nåt för efterfesten var skitbra! En massa fulla dansande B-kändisaröverallt och så jag och Dr Kosmos. Jag kände mig oerhört fin i min klänning (ska se om jag kan hitta någon bild och visa den för er). Jag har lite fobi för partyn av mingelkaraktär som det var innan galan började. En massa mäniskor som egentligen inte känner varandra eller tycker om varandra kindpussar och småpratar om oviktigheter så det var skönt att efterfesten var mera dans. SVT hade en öppen bar för alla som tillhörde dem. Den användes ganska flitigt av vårt team.

Själva galan då? Den var skittråkig. Plumpa skämt som man småskrattade åt mest för att vara snäll mot stackarn som stog på scen. Men TV-folk är tydligen de mest självupptagna, arroganta människorna. När galan börjar sítter kanske 10% av publiken på sina platser resten står utanför vid baren eller på sidorna. Några av dem pratskriker så man inte hör programledarna. De flesta applåderar knappt till något annat än deras egna produktioner. De var däremot väldigt generösa med stående ovationer. Det började kännas oerhört falskt när man stog och applåder för fjärde femte gången åt typ Silvstedt. Det ser mycket mer elegant ut hemifrån. Trots allt det här är jag ändå så himla glad att jag fick gå. Festen tog slut klockan tre, efter fem timmars intensivt dansande så åkte jag hem.

5 minuter innan sändning

panik eller samma fast pyttelite

asså jag börjar bli lite smått galen över fredag. Det är så mycket som ska göras. Ordna det sista på klänningen, fixa naglar (Sofie jobbar för ett ciggpaket), bestämma frisyr, färga skiten. dessutom göra en charmig engelska C-uppgift och ni vet, bli frisk. Och ja, det här är ett ytligt inlägg. Om ni inte gillar't får ni gärna ta booring-knappen här unders oskuld. Tror den skulle bli glad då.

dålig på alla möjliga olika sätt

Jag är megasupersjuk. Och jag är så otroligt dålig på det att det är löjligt. Jag klarar inte av att inte träffa människor. När jag höll på att gå under av isolering i onsdags bestämde jag mig för att gå till jobbet. Skitsmart såklart eftersom jag jobbar med rösten. Min roll som sjungande kamera lät: "Jag är Klick Kaberad" och min fjärilsbebis lät: "Vi båste skynda oss ob vi ska hinna med kugsfjärilarna". Jag går till skolan på torsdagen och får jätteont i halsen eftersom min älskade klass (<3)inte kan ha en endaste lektion utan att skrika. Jag nös tills tårarna sprutade på vägen hem. Och idag hade vi bara en lektion och jag lyckas få monstermigrän. Det börjar med synrubbningar och eskalerar sedan så att jag knappt kan stå. Hade inte Hanna och Sandra hjälp mig hem hade jag kollapsat utanför seven eleven for sure. Jag ska verkligen försöka ta det lugnt i helgen men med tanke på mina tidigare försök känns det inte så troligt.

Hannah hjärta Ester

Ny blogg. Och ja, det är min tredje. Eheh.

I alla fall. Jag och Hannah lägger upp bilder på våra kläder så ofta vi kan. Mest för att komma ihåg själva. Men om ni skulle vilja titta på det och kanske lämna en liten kommentar skulle vi bli hemskt glada! Här

Äntligen!

Äntligen får jag berätta för er! Nu har nomineringar blivit officiella till kristallen. Och vi är nominerade!!! Jag ska få gå på gala. Nu i september! Jag fick biljetten i juni, förstår ni hur jobbigt det var för mig att hålla den hemligheten (nåja, jag kanske berättade för någon....) Jag har hittat en jättefin gul femtiotalsdröm men den får ni inte se riktigt än.