Polkagrismarängerna står i ugnen, julspotylistan är på och från min aromalampa doftar det kardemumma, kanel och Kalle Ankas jul. Jag har känt julpeppen ganska länge nu men inte riktigt känt att jag kunnat ta ut svängarna så mycket som jag velat men nu kunde jag liksom inte hålla på det längre. Det är nog en arbetsskada. På mitt jobb börjar de julpynta jättetidigt nämligen. Min chef fick sätta en gräns i år så det inte skulle spåra ur –Inget juligt innan 15 november! Fast julskivorna legat brevid skivspelaren sen augusti.

Jag slog in min första julklapp idag. Världens minsta julklapp.