Blåmärket hade vuxit sig större och jag befarade att det inom en snar framtid skulle täcka hela min stackars rygg. Men eh så var ju inte riktigt fallet. Två dagar efter den här bilden togs var det borta. Jaha. Och nu saknar jag det litegrann.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar