Flickorna i mitt liv

För ett tag sen så gjorde Emma på requiempouruncon en sånt fint inlägg som hette flickorna i mitt liv. Så himla fint att jag tänker härma det totalt. Sen är det ju alla hjärtans dag idag också och då ska man väl slänga kärleksförklaringar runt sig? Så här är de alltså, flickorna mitt liv:

Finafina Carebear. Vi har känt varandra alltid. Vi ses väldigt sällan eftersom hon bor en två timmars tågresa bort, men när vi väl gör det så är det som om vi aldrig varit ifrån varandra. Dessutom är hon sjukt jävla begåvad.Aina. Har jag känt sen jag var fyra då bodde vi grannar, nu bor även hon två timmar bort.

Min fina storasyster.

Hannah. Henne klickade jag med direkt när vi började ettan. Hon är så inspirerande och lyckas alltid säga de finaste sakerna när hon är lite överförfriskad och säger sedan "Jag ska säga det när jag är nykter också så du vet att jag menar det." Men det vet jag ju ändå.

Sandra, Sandra, Sandra. Det är skrämmande hur man kan vara så lik någon man är så olik, förstår ni vad jag menar? Aja Sandra gör. Så fin och tolerant (mot mig i alla fall).
Stina. Vi är kulturamasurvivors och ses inte alls så ofta som vi borde fast vi bara bor 20 min från varandra. Det får det bli ändring på.

Emilia. Min kärlek. Min partner in crime. Jag vet att vi kommer vara vänner när vi är gamla och rynkiga som russin. Förstår alltid vad jag menar utan att jag behöver förklara. Hon kallar mig tändstickan eller pappa och skickar ofta konstiga sms till mig. Skulle inte hon vara min bästa vän skulle jag vara så otroligt avundsjuk på henne. Hon är gudomligt vacker, jätterolig och exakt lagom konstig!

Puss på er! Och jag vet att det är några som inte är med men det blev så himla långt ni får ett eget sen, kej?

Tell me about it, stud

Såhär såg jag ut i torsdags, det är början på min nya vårlook (jo, det är visst vår!) Jag hade tänkt mig lite mer Sandy efter make over snarare än före.

(det är inte en ful låtsaspose alltså jag pratar i telefon med Emiliat på riktigt)

Sitter för övrigt i min systers gamla rum som då stod tomt. Mina förslag på vad man skulle kunna göra av det var:

1. Garderob. Till mig.

2. Dagens outfit-bildsrum. (d.v.s. ett rum där man tar bilder som den ovan)

Båda blev nedröstade av mina föräldrar som spexade till det och gjorde ett arbetsrum... Men det gör inte så mycket för jag får ha min symaskin uppe.

Igår var vi mellanstadieromantiska och hade klassfest. Superhjältetema. Jag tog tyvär inga bilder men Lina gjorde (tjata på henne så kanske hon lägger upp). Jag var en tredjedel totally spies.

Den främsta orsaken att gå till skolan just nu stavas S a n d r a. (punkt) Vad skulle jag ta mig till utan den flickan?(med det inte menat att det inte finns många andra fina människor där utöver Sandra såklart)

Viola

Det är en julklapp som jag fick som inte riktig fick den uppmärksamhet den förtjänade. Den här målade min Hannah till mig. Andra gången hon målar med akryl, så jävla duktig! Flickan i målningen heter Viola och jag placerade henne under Audrey. Det är inte direkt alla som skulle kunna hänga under Audrey och fortfarande se så bra ut.

Finaste, du är så jäkla begåvad! Konstnären herself hänger bland annat här också:

Brevid Audrey.

Puss!

Who says you can't buy your friends?

Jag har skaffat mig nya kompisar. Eftersom vintern tydligen bestämt sig för att fortsätta ett tag till tänkte jag köpa ett par vinterskor så mina nuvarande får vila lite ibland. Det gick ju sådär.De är fina, visst? Även om de nu och ett tag framöver bara får stå i mitt rum.

Jag. Vill. Ha. Vår. Nu!

Öppet klagobrev direkt från min trötta hjärna

Aaah!! Varför ska folk alltid komplicera saker? Tolka saker till absurdum.

Jag har varit i skolan i två dagar, sovit ungefär tre timmar per natt, som underbaraclara hade uttryckt så känns det som att leva i sirap. Och idag fick jag höra att jag skaffat mig en attityd. Vad är det för skit? Kanske folk bara glömt bort under lovet att jag egentligen är le bitch. Imorgon ska jag bara vara tyst. Om jag får för mig att säga något så ska jag tänka igenom det jääääävligt noga. Maybe. Hej jag heter Ester och jag är mycket bitter idag.

(om det är någon som känner sig träffad, sluta upp med det! Den enda som borde göra det läser inte ens min blogg.)(gäller absolut inte Sandra och Linnea bara så ni inte får för er det, jag hade väldigt trevligt på våran sight seeing-busstur)

Idag är dagen då min syster flyttar hemifrån. Idag. Nivet hur ens första lägenhet ska vara, va? En trång liten enrummare med kokvrå i farsta. typ. Vet ni vad min syster ska flytta till? En rymlig fyra vid fridhemsplan. Skulle jag vara en sån där blödig människa som kastar klichéer runt sig skulle jag kunna skriva om hur mycket syskon betyder och sån skit.Men! Det är jag inte....

.....

Men åh! Fan det är ju något speciellt med syskon. Ibland kan jag bli alldeles rörd när jag tänker på min syster och att hon nästan är 20 år. Hon är nästan vuxen. Jag ser inte mig själv som en (jätte)blödig människa men när det kommer till Molly så kan jag fan inte låta bli att gråta en skvätt(oj blogg-déjà vu, skrev visst nästan samma sak om Emiliat). Den här människan som jag spenderat mestadels av mitt liv att tjafsa med. Jag undrar om inte Molly är den som känner mig allra bäst. Inte för att jag berättat allt för henne, inte för att jag förklarat, utan för att hon varit där och sett. Alltid. Kanske så är jag bara så ledsen för att allt kommer förändras nu. Min finaste fina syster. (bildkavalkad på ingång. Obs kommer ingen fräsig slutkläm så om ni vill så kan ni ju sluta läsa nu. Om ni är på det humöret)

(and yes, I am the fat one with no fashion sense)

Nu skriker hon från vardagsrummet att jag ska titta på sytycd-reprisen med henne. Och självklart, anything for you my dear. Jag kommer att sakna att ha dig här, syster lilla. Även om jag aldrig skulle erkänna det för dig.

Hej, jag lever.

Och imorgon kommer jag till skolan. Jag har så mycket att berätta egentligen men är så jävla trött, det får bli någon annan dag, kej?




Oj. Ja det här var ju ett väldans ostimulerande inlägg.... Vad gör man åt sånt?

...

Lägger upp en bild som inte har något med saken att göra? Okej, will do! Anything for you, my lovers.

Sådant som får en lite tårögd såhär på morgonkvisten

Åh va fint! Som Amelie från montmartre. Fast på riktigt. (subtil hint, klicka på länken.)

Jag var i skolan igår. Det var faktiskt mysigt att träffa alla igen, jag har ju inte träffat de flesta sen i december. Det kändes som att stämningen hade förändrats, kanske är det bara för att det är första veckan efter lovet men jag är positivt inställd och längtar faktiskt efter att komma tillbaks efter min fortsatta ledighet.puss!